Visar artikel nr: 162

Inlagd av: Oscar Persson
Ett studiebesök vid det gröna helvetet

Ett studiebesök vid det gröna helvetet – Der Nürburgring

Ingen racingbana är lika mytomspunnen som Nürburgrings nordslinga. Världens mest krävande och vackra bana, av Jackie Stewart kallad ”det gröna helvetet”. Den som kört slingas cirka 20840meter i Eifel bergen är nog benägen att hålla med.

Banan stod klar 1927 och hade säkert med dåtidens mått mätt god säkerhet, men tiden gick och banans brister blev allt mer uppenbara i takt med att bilarna gick fortare och fortare. Och F1 statusen fick ett abrupt slut i och med Nicki Laudas förskräckliga krasch där 1976. Det är inte helt enkelt att göra en bana belägen i bergen säker, var ska man bygga sandfållor t.ex. säkerheten runt banan består av ett bastant stålräcke och viltstängsel.
Men banan har andra kvalitéer som gör den enastående, längden och höjdskillnaden på 200meter längs banans sträckning ger både ögonen vackra vyer och bromsarna hårda prövningar.
Rent tekniskt betraktas banan idag som en bit betalmotorväg. Man håller sig till höger på banan, ligger du till vänster och blir påkörd bakifrån är du skyldig till att ha kört på fel sida vägen, sedan må det vara hur enkelriktat det vill. Att sätta sitt fordon i armco-räcket är inte billigt, bara bärgningen kostar 300euro sedan ska ev. skadat räcke betalas. Intressant är att eftersom det är en bit motorväg så gäller försäkringen (tänk dock på undantag i hyrbilsavtal t.ex.), och hör och häpna så finns det faktiskt hastighetsbegränsningar på banan, titta precis innan Ex-muhle så får du se 50-skyltar. Det beror på att det finns en extra av och påfart från banan nere i Adenau. Adenau är den lilla staden som ligger bara några hundra meter från banan, en gamal vacker stad som är värd ett besök, det är också här alla ”ringers” samlas och bor – nästan alla iaf.
Ett varv på banan kostar i dagsläget 12euro för bil och 14euro för motorcykel (vilket motiveras med att banan stängs oftare pga motorcykelolyckor).
Mitt besök vid banan kallar jag för ett studiebesök då jag inte hade med min Alfa Romeo som resesällskap till banan utan åkte 2-hjuling!
Trots över 200mil bankörning med motorcykeln innan var det allt lite scary. Fick några goda råd av en ringenåkare. ”Betrakta det som en vanlig landsväg, du vet aldrig vad som är bakom nästa kurva eller krön. Håll till höger, blinka höger om någon vill köra om – men pass upp, de kan även köra om till höger om det faller sig bättre, inga hastiga rörelser. Kolla backspeglarna före, i och efter varje kurva, känner du att du inte hinner kolla backspeglarna, då kör du för fort”.
Tog och stoppade i mina 70euro i automaten som bara tar bara papperspengar och fick ett 6 varvskort och körde fram till bommen och stoppade i biljetten och begav mig iväg längs den svindlande sträckan, 73kurvor lär det vara, lite beroende på hur man räknar. Det gick inte fort men trots det körde jag nog om ett 30-tal ”turister” ute på sightseeing och vart omkörd av minst lika många själv. Det är en lurig bana, den är stundtals ganska skumpig men alla åker iaf åt samma håll. Jag tänker inte trötta er med massa ”ringen snack” åk dit en vardag och kör ett eller två varv och upplev det hela själva. Kör man inte så fort kanske man redan första gången noterar km skyltarna och att de olika avsnitten av banan har namn som visas med skyltar längs banan.
Men faktiskt vill jag slå ett slag för…parkeringen! Ja just det, på parkeringen utanför är det på helgerna ett riktigt litet vattenhål för bil och hojentusiaster. Det är inte varje dag man ser 2st Pagani Zonda S(som fö. nu lär ha det inofficiella banrekordet för standardbilar med gatdäck), en bunt med 6-7st Ferraris, 2st BMW Z8 och massor av lyxkryssare som X5, Rangerover till preppade standardbilar med bur och förare med hjälm på huvudet. På motorcykel sidan kan man hitta på godis som Ducati 996R, MV Agusta, Aprillia Mille R och så då och då någon riktigt smiskare som har en bucklig ful hoj med allt godis bara för att kunna köra ännu lite fortare. Och har du tur kan du även få se en och annan Alfa Romeo. Eller vad sägs om att få se en röd GTA ge sig iväg ut på banan med ylande V6:a, den nya spidern, nya GTV:n som grädde på moset såg jag faktiskt en racepreppad Alfasud med störtbur och allt, och fort gick den rackaren också. Samt några mer ordinära som Alfa 75TS och 156TS.

Ska du köra rekommenderar jag vardagarna, det är några turister där som kör långsamt, det är några speedfreaks som mer ser dig som ett rundningsmärke och så lokalbefolkingen. Men banan är ganska otrafikerad, får man upp tempot som lokalbefolkningen har (dvs runt eller strax under 10min) kan man faktiskt långa stunder köra utan att se någon annat fordon.

Så några förmaningens ord, det kanske främst gäller om du kör hoj runt banan men ändå bör man tänka på det.
Ringen är säkrare än en vanlig väg i och med att den är enkelriktad, det finns inga bönder som kör med traktorn på banan och sprätter ut smuts och det finns över stora delar viltstängsel. Så länge du följer de råd jag fick så är det tämligen ofarligt, visst kraschar man men tänker man på att många kör riktigt hårt så är det ändå inte så mycket krascher. Men en dag kommer du ha lärt dig banan, efter en 10 kvalitetsvarv (ej följa john) hittar man runt och efter en 30-60varv börjar man få kläm på det, då ökar farten och hornen växer ut! Just DÅ när du ligger med lätt däckgnäll med utmärkt spårval genom en kurva ser du nosen på en snurrad Porsche pekar mot dig 75meter framför dig – vad gör du? Eller så ligger det olje spill på banan. Ryktet säger att 450har satt livet till på banan, och kanske 100gånger fler har kraschat. Det kan ta 10min innan hjälpen är framme! Niki Lauda överlevde därför att de andra förarna stannade och släpade honom ur det brinnande bilvraket.
Så snälla ha respekt för banan, mellan tummen och pekfingret skulle jag nog säga att 10min runt (på hoj) är ganska okej om du är en van förare på en sportcykel i bra kondition. När du går under 9min bör man nog fundera en gång extra på vad man sysslar med. Tragiskt nog så inkluderade mitt andra besök vid banan också en sorgestund vid PlanzgartenIII där en bekant bara veckan innan körde ihjäl sig, trots att han var en oerhört skicklig förare (R.I.P. Jørund).

Det är då man börjar fundera på om det kanske finns mer att göra vid ringen. Jo det gör faktiskt det! Man har byggt ett slags upplevelsecentra ”erlebniswelt”. Vi var där och tittade men det är tyvärr rätt mycket PR för BMW och Mercedes, och jag är faktiskt inte så intresserad av att betala 10euro för att få titta på en M3:a, man kunde väl få provsitta iaf. Men det finns mycket gamla racers också, ja faktiskt en Alfa Romeo också. Men det känns ändå som lite för mycket reklamfinansierat, och alla kan inte Tyska som ett rinnande vatten heller. Men det är inget problem att ta med barnen dit finns massa Playstation (SONY står för det audio/visuella) med bilspel som de kan få roa sig med. Det finns en G-krafts bur, en filmvisning (enbart tyska) så visst bör man ha besökt erlebniswelt men skulle du missa det så kanske det inte är hela världen. I källaren finns Go-cart körning. Och anslutning till upplevelsecentrat så finns en välfylld souvenirbutik där man säljer – ja just det FERRARI prylar, inte BMW och Mercedes – ni får dra era egna slutsatser!

Och mitt emot erlebniswelt så ligger GP-slingan, Nürburgrings sydslinga är till skillnad från nordslingan en modern racerbana. Det är nästan ständigt full aktivitet där. Vårt värdfolk hade fått reda på att det var sk. allmänåkning där för ovanlighetens skull, så vi tog med oss våra motorcyklar (nåja det var ett himla hej och hå för att byta däck, lasta motorcyklar på släpkärra och hålla reda på 4 ungar). När man stod där och tvekade om det verkligen var värt 85euro för en halvdag med regnet hängande i luften så började det klarna upp lite, och plånboken åkte fram.
Jo tack första sessionen var banan blöt och lätt duggregn, väldigt intressant!
Det är inget annat än en upplevelse att se hur seriöst man satsar på sitt fritidsintresse söderut, man kommer med sina bussar och tält som det vore den värsta GP-tävling. Och jag som tyckte vi hade lyxat till det med att ha en personbil med oss! Inget ont sagt men det skiljer lite i mentalitet i körning mellan olika nationer. Full rulle rakt fram – bromsa tidigt och mjukt. Så det var mer än en gång som man blev omkörd av en bunt fullgasare på rakan för att sedan bromsa sig om dem i slutet på rakan.
Andra sessionen var blöt i början för att till slut ha ett smalt torrt spår, som man kom utanför ett par gånger med skräckinjagande resultat. Sista sessionen var torr 5min innan vi skulle ut, då började det dugga, vi kom ut och körde och duggregnet övergick tämligen omgående till att bli spöregn. Efter ett antal varv var det bara att åka in i depån och sedan raka vägen ”hemåt”, och 5km från banan sken solen och vägen var torr. ”Vid ringen regnar det säkert” heter det numera.

En sista sak bara…
Ska du köra på nordslingan finns det en sak som du ska ha tänkt på innan, banan är fruktansvärd mot bromsarna! Och ibland är det långa nerförsbackar med skarpa hårnålar i slutet. Jag lyckades själv genom att köra 2varv i rad påbörja glasering av mina bromspads på motorcykeln, det gör man knappt ens på vanliga bankörningar. Så ska du köra seriöst bör du nog ta med dig en extra packe bromspads, eller byta mot racingbelägg innan och spara originalen till hemresan snarare.
Och när det regnar sägs det att banan är ruskigt hal.

Såg föresten en kul bil som åkte släpvagn, en Alfa 147 JDT som verkade vara med i någon tysk standardvagnsserie. Lyckades inte hitta bilen igen så jag kunde ta ett kort på den.

Så varför inte förlägga en eller ett par semesterdagar vid ringen på resan ner till Europa, eller är det något för klubben att arrangera en gemensam resa ner kanske.

/Oscar Persson

Det finns 11 Bilder